Detta var ett Kortbrev med aderssen:
Fröken Karin A. Larson
Lundagatan 36 uppg. 9 1 tr.
Stockholm
Min Kära Syster!
Tack för brev. Jag skall taga ditt råd bokstavligt och skriva medan jag har tid.
Hemma är det ont om tid till dyklik skrivning. Kuren är strax slut och jag reser
hem om måndag. Det är bra ordnat här för pacienterna och dagarna uptas av
behandlingar och promenader i stadens omgivning. Som du vet finns det här all
sorts medisinsk behandling och bad. Här mår jag bra, men om det står vid lag
då jag kommer hem får vi se. Har ökat 4 kg. Här är bortåt 170 manliga och kvinnliga
pacienter. Kuren varar i regel 2 mån. Det var dock skada att december var så
dimmig och regnig.
Hemma lär det vara väl beställt. Ruth är duktig och Ingvar han gör sina små framsteg,
som du kan tänka dig.
Denna kurbehandling går genom Kungl. Pensionsstyrelsen och kostar mig allt
som allt med resor 138 kr. och beviljas till de mindre bemedlade och är alltid
fullbelagt med ansökningar. Åre, Tranås och Nynäshamn - men Nynäs är sämre
känt för bemötandet av pacienterna. Alla här ger skulden till sitt onda på
förkylning och överansträngning. får nu sluta med kära helsningar Bror
Tranås 15/1 -35
Far var flera gånger på Tranås kuranstalt för att bota sin astma.
Han påstod att han ådrog sig den genom förkylningar, när har gjorde resor med
häst och vagn med sina produkter från gården.
Astman visade sig så att han fick andningssvårigheter när han utsatte sig för
damm t. ex. från ladugården och vid fuktig luft, som det ofta var på höstarna på Gotland.
Vid astma så dras luftrören ihop så man får svårt att andas, då orkar man inte att gå
och när man andas så piper det i bröstet när man andas.
Far fick medicin i en stor brun flaska som smakade illa och som var slemlösande.
En medicin som han tog i en inhalationsapparat, dvs han lade i några droppar i en
glasbehållare som var i förbindelse med en gummiblåsa och genom att samtidigt andas
och pumpa på gummiblåsan så förde luftströmmen med sig medicinångorna ned i
lungorna och luftrören vidgades.
Denna medicin var dyr och han försökte ofta att dra av den i självdeklarationen.
Han åberopade att medicinen var nödvändig för att han skulle kunna vara lantbrukare,
men avdraget beviljades aldrig.
|