Någon gång i början på 1940-talet så råkade mor ut för en allvarlig olycka. Det var i samband
med slakten som hon råkade skålla sig med varmt vatten och fick ligga på lasarettet för vård.
Far talade ofta om hur svårt och plågsamt läkningen var för mor, bandagen fastnade i såren
och blev svåra att ta loss. På den tiden hade man inte samma möjligheter att vårda
patienterna som nu.
Det blev ju omöjligt för far att ta hand om allting från hushållsarbetet och djuren, så då hjälpte
en före detta grannfru, Alma Rylander, som hade flyttat in till Linköping några år tidigare, oss
med göromålen. Alma bodde på Nygatan 6, det huset är nu rivet. Alma blev en nära bekant
som vi ofta besökte när vi åkte in till staden.
För mig som liten var det spännande att
hälsa på tant Alma, därför att hon hade gasspisel det var ju något nytt, som vi inte hade.
Mittemot Nygatan 6 var Druvans bryggeri och dit gick jag ibland och köpte sockerdricka.
Det var även intressant att gå till Stångebro och se när bron öppnades för båtar. Lite längre
upp för Stångån mittför Ladugårdskällan fanns det en flotte med flottkarl som man kunde åka
över med för fem öre. Det fanns också glasskiosker på torgen där man kunde köpa pinnglass
som var isiga som en snökristall när de gick av.
Det förekom att mor och jag åkte in till
Alma och hade med oss lakan som skulle manglas för det fanns en mangelbod i närheten där
hon bodde.
Tillbaka till länkar
Tillbaka till länkar