Rotfrukter
Betor
De rotfrukter som vi odlade var i huvudsak till foder åt djuren och även potatis och kålrötter för hushållsbruk.
Vi odlade foderbetor, rovor samt några år sockerbetor. Foderbetorna var ett bra som foder de var saftiga och därför omtyckta av korna samt hönsen.
Foderbetorna var mycket arbetsintensiva, de skulle hackas, gallras och hackas igen för att hålla ogräset borta. Gallringen var det värsta, då fick man krypa på marken arbeta med en liten hacka, det skulle vara cirka 30 cm mellan plantorna för att de skulle få plats att växa ut och för att få plats med maximalt med plantor.
Det förekom att jag gallrade betor hos andra lantbrukare för att tjäna pengar, då fick man 5 öre per meter och ett öre per meter för att hacka betorna, då fick man ligga i för att det skulle bli några kronor per dag. Det kändes i knän när när man kröp och extra när man kröp på sten som förekom rikligt.
Sockerbetorna odlade vi för leverans till sockerbruket i Linköping. Det var bra förtjänst med dem och så gav de möjlighet till att köpa tillbaka melass som är en trögflytande restprodukt vid sockertillverkningen och som kor och hästar tycker om. Man tömde ut melass över halm så fick man djuren att med god aptit äta den.
Betorna gav också mycket foder genom sin blast och det passade bra på hösten då fodret ute började att slut. För betskörden var under oktober-november, då det ofta var regnigt kallt och kladdigt.
Foderbetorna fick ej plats i ladugården, så en stor del av dem lades i stuka ute på åkern. Den gjordes så att man grävde ur en botten cirka 30 cm djup, 2 meter bred och den längd som kunde behövas, däri lades betorna upp till en höjd av cirka 1,5 meter sedan täcktes de med halm och över halmen lades jord cirka 30 cm, på stukans ås lämnades några öppningar utan jord för ventilation.
När sedan foderbetorna tog slut i ladugården så körde man hem från stukan, då fick man passa på när det helst var mildväder så att betorna inte frös när man öppnade stukan, hade det varit sträng kyla så kunde det vara ganska jobbigt att öppna den eftersom jorden var frusen.

Potatis
De potatissorter som vi odlade var "Amerikanare" som var en rödaktig tidigpotatis som mina föräldrar hade haft med sig från Gotland. Och så en senpotatis som var vit. Vi odlade endast potatis för egen förbrukning till hushållet och till grisen och till hönsen. Till grisen och till hönsen gjordes ett stort potatiskok i den stora kitteln i brygghuset och det var i första hand småpotatisen och den som var skadad.

Jag kör upp en sättfåra 1956.

Tillbaka